Berättelsen om Ina

Jag vet inte exakt hur många veckor det är sen jag beslutade mig för att skaffa en egen hund, men jag var inne på olika hemsidor där man tar hand om hundar som haft det svårt i livet. Och där fann jag en vovve vid namnet Ina och hon var så otroligt söt!
 
Samma dag som jag la ett intresse på Ina ringde dom upp mig och då bodde Ina på Gran Canaria men det var ett flyg som skulle gå till Sverige bara ett par dagar senare så jag behövde inte vänta länge alls. När jag såg henne för första gången så blev jag så varm inombords, jag vet inte riktigt vad det var som gjorde det. Men herregud vad söt och blyg hon var. Men vi fann varandra fort och så var det under hela den resan som vi fick tillsammans.  
 
Ina var en lekfull buse på 1 år, älskar allt som har med bollar att göra. Även mat stod henne varmt om hjärtat, men man vet ju aldrig hur mycket hon behövt kämpa för att få äta varje dag. Något som är otroligt jobbigt är att Ina är otroligt osäker, speciellt när det gäller män. Jag tror att hon kan ha blivit slagen av just män då hon reagerar så stark när en man närmar sig. Det var svårt för både min pappa och bror för ibörjan när jag hade Ina fick dom inte närma sig mitt rum. Hon stormskällde och visade ragg men jag fick bort det ganska fort och efter någon vecka älskade hon både pappa och brorsan. 
 
Men Ina är ingen hund som trivs bland andra hundar, hon behöver få vara ensam där hon vet att matte/husse kan lägga energi på bara henne . Ina är så otroligt fin hund och hon förtjänar det bästa! Aldrig ska hon behöva genom gå något mer hemskt och jag vet att hon fått en bra familj som kan ge henne allt som jag inte kan. Ina kommer föralltid finnas i mitt hjärta och jag är glad att få hålla kontakten med dom som äger henne nu!
 
 
 
 
 
Jag kommer alltid älska dig min fina älskling 
 
Allmänt | |
Upp